Gianluca Vialli var mycket mer än bara en framstående anfallare. Han var en ledare, en vinnare och en av sin generations mest karismatiska italienska fotbollsspelare. Från de första åren i Cremonese, via de historiska triumferna med Sampdoria och Juventus, till en helt speciell avslutning på spelarkarriären i Chelsea, satte Vialli avtryck var han än kom.
När han den 6 januari 2023 gick bort, endast 58 år gammal efter en längre tids kamp mot bukspottkörtelcancer, förlorade fotbollsvärlden en av sina mest respekterade personligheter.
Början i Cremonese
Gianluca Vialli föddes i Cremona den 9 juli 1964 och inledde sin professionella karriär i hemstadens stora klubb, Cremonese. Han gjorde sin a-lagsdebut som tonåring och utvecklades snabbt till en spelare som kunde göra skillnad.
Cremonese befann sig långt från den italienska fotbollens absoluta topp, men Vialli var med och lyfte klubben. Först var han med och spelade upp Cremonese från Serie C1 till Serie B, och senare blev han en viktig del av det lag som säkrade uppflyttning till Serie A.
Hans prestationer kunde inte längre gå obemärkta förbi. Vialli var stark, arbetsvillig, tekniskt skicklig och samtidigt en naturlig målskytt. Sommaren 1984 tog karriären ett avgörande steg när han värvades till Sampdoria.
I Gemelli del Gol
Det var i Genua som Gianluca Vialli på allvar skrev in sig i den italienska fotbollshistorien.
I Sampdoria bildade han ett legendariskt partnerskap med Roberto Mancini. De två anfallarna blev kända som ”I Gemelli del Gol” – måltvillingarna.
Vialli och Mancini var olika spelartyper, men tillsammans fungerade de närmast perfekt. Mancini var den elegante och kreative anfallaren, medan Vialli kombinerade teknik med råstyrka, vilja och en enorm förmåga att dyka upp på rätt plats framför mål.
Sampdoria upplevde sin historiskt största period med de två längst fram.
Klubben vann flera Coppa Italia-titlar och triumferade i Cupvinnarcupen 1990. Den största bedriften kom dock säsongen 1990/91, då Sampdoria sensationellt blev italienska mästare för första och hittills enda gången i klubbens historia.
Vialli blev samtidigt skyttekung i Serie A med 19 mål.
Året efter var Sampdoria nära ännu större europeisk ära. Klubben nådde finalen i Europacupen på Wembley, där Barcelona vann med 1-0 efter förlängning genom ett mål av Ronald Koeman.
Finalen blev samtidigt slutet på en epok. Vialli lämnade Sampdoria efter åtta fantastiska år.
Juventus och jakten på Europas största trofé
1992 bytte Vialli till Juventus i en av tidens största italienska affärer.
Början i Turin var inte problemfri. Skador och växlande form gjorde att han inte omedelbart fick samma betydelse som han haft i Sampdoria.
Men Vialli gav aldrig upp.
Han kämpade sig tillbaka och blev efterhand en central figur i Marcello Lippis Juventus-lag. 1993 vann han UEFA-cupen, och säsongen 1994/95 säkrade Juventus både det italienska mästerskapet och Coppa Italia.
Det största ögonblicket kom dock 1996.
Som Juventus-kapten kunde Vialli lyfta Champions League-bucklan efter finalsegern över Ajax i Rom. Matchen slutade 1-1 efter förlängning, innan Juventus vann straffsparksläggningen.
Bilden av en jublande Vialli med Champions League-pokalen blev en av de ikoniska bilderna från hans karriär.
Missionen i Turin var fullbordad.
Kulthelt i Chelsea
Samma sommar tog Vialli ett beslut som vid den tidpunkten var betydligt ovanligare för stora italienska spelare än det skulle vara idag. Han flyttade till England och skrev kontrakt med Chelsea.
Premier League var i en våldsam utveckling, och Chelsea höll på att sätta ihop ett internationellt lag med namn som Ruud Gullit, Gianfranco Zola och Roberto Di Matteo.
Vialli passade perfekt in.
Han var redan 32 år, men hans kvalitet och vinnarmentalitet var intakt. Han var med och vann FA-cupen 1997, och hans personlighet gjorde honom snabbt populär bland klubbens supportrar. För många samlare från perioden är en Chelsea-fotbollströja från Viallis år på Stamford Bridge idag tätt förknippad med den transformation klubben genomgick under andra hälften av 1990-talet.
I februari 1998 hände något alldeles särskilt. Ruud Gullit blev sparkad och Vialli utnämndes till spelande tränare.
Resultaten kom omedelbart.
Chelsea vann både Ligacupen och Cupvinnarcupen 1998. Senare samma år besegrade Londonklubben Real Madrid i UEFA Super Cup.
Vialli slutade som spelare 1999, men fortsatte som tränare. År 2000 ledde han Chelsea till ännu en FA-cup-triumf.
För Chelsea-fans från den perioden blev han en symbol för den nya internationella eran på Stamford Bridge. En original Vialli-tröja representerar därför inte bara en stor anfallare, utan också en av de mest fascinerande perioderna i klubbens moderna historia.
Ett tragiskt slut
Efter fotbollskarriären arbetade Vialli bland annat som expert och senare nära sin gamla anfallskollega Roberto Mancini kring det italienska landslaget.
Deras historia fick närmast ett sagolikt slut under EM 2021.
Mancini var förbundskapten medan Vialli var en viktig del av staben kring laget. Italien gick hela vägen och besegrade England på Wembley i finalen.
Bilderna av Mancini och Vialli som omfamnade varandra efter segern gick världen runt. De två gamla måltvillingarna från Sampdoria stod återigen tillsammans på toppen av europeisk fotboll – denna gång mer än 30 år efter deras första stora triumfer.
Men Vialli kämpade samtidigt en betydligt viktigare kamp.
2017 diagnostiserades han med bukspottkörtelcancer. Han berättade senare öppet om sjukdomen och de behandlingar han genomgick. Under en period såg det ut som att sjukdomen var under kontroll, men cancern kom tillbaka.
I december 2022 tvingades han lämna sin roll kring det italienska landslaget för att koncentrera sig på sin hälsa.
Den 6 januari 2023 kom det tragiska beskedet.
Gianluca Vialli hade avlidit i London, 58 år gammal.
Reaktionerna visade hur stor en personlighet fotbollsvärlden hade förlorat. Hyllningar kom från Cremona, Genua, Turin och London – från tidigare lagkamrater, motståndare, klubbar och tusentals fans.
Viallis karriär hade tagit honom hela vägen från de lägre italienska divisionerna med Cremonese till toppen av europeisk fotboll med Sampdoria, Juventus och Chelsea.
Men kanske säger reaktionerna efter hans död ännu mer om Gianluca Vialli än hans många mål och troféer.
Han blev ihågkommen som en fotbollsspelare i världsklass.
Som en ledare.
Som en gentleman.
Och som den ena halvan av I Gemelli del Gol, som aldrig kommer att glömmas bort.
